Har nu tagit mig upp till Munka Ljungby och här stannar jag halva dagen imorn också för att återigen byta lite grejer i packningen. Eftersom nätterna varit en aning kalla var det dumt att jag bytte till sommarsovsäcken när jag var hemma senast. Någon tänker säkert nu "vad var det jag sa" eller nått i den stilen. Och ja, du hade rätt. Jag som normalt strippar till nästintill nakenhet innan jag somnar i sovsäcken har under de senaste nätterna dragit på mig underställ, tröja och tjocka sockar (vilka jag för övrigt nyligen fått av min moster, de är så fina att det kanske kommer en bild på dem). Men imorn ska jag få den tjocka sovsäcken igen.

Jag skriver varje kväll korta anteckningar om vad som hänt under dagen. Här kommer de:
Dag 1 (3:e juli)
Lämnade Smygehuk. Passerade genom Skurup och köpte glass. Letade skog att sova i. Hittade Granskog. Sov på kottar.
Dag 2
Regnig morgon. Sovmorgon. Molnobservation: Eldsprutande jättenyckelpiga med antenner på skalet. Revinge övningsområde. Camping rekomenderas utanför. Sover på övningsområdet. Överlever? Får se imorn.
Dag 3
Vaknar med huvudvärk. Saknar sällskap. Mår skit. Träffar vinpimplande polack i regnet. Går leende därifrån. Tappar bort kompassen. Träffar icke svensktalande cyklande tysk på väg mot Motala och Vätternrundan. Mår strålande!
Dag 4
Börjar promenaden dyngsur om fötterna. Gick fel i Stehag. Framme i Skäralid. Härliga bokskogar. Sover i naturreservat i natt.
Dag 5
Söndag = vilodag. För det är väl söndag? Vilar halva, går halva. Självklart regn den halva jag går. Sover med hararna.

Och nu är det dag 6. Ett hett tips för er som funderar att gå mellan Klippan och Munka Ljungby: Ta inte väg 13. Egentligen visste jag ju att det skulle vara en tråkig väg redan innan, det är alla sådana "stora" vägar. Men det var närmaste vägen och jag ville fram så fort som möjligt. Lastbilar kör fort, även om 99% är vänliga och svänger ut, så är det ju inte alltid de kan göra det, typ vid möte. Man kan säga att en promenad längs sådana vägar ger lika bra träning för högerarmen som öldrickande. Lastbil. Håll i hatten. Lastbil. Håll i hatten...
Jag har också fått en ny respekt för kor. Speciellt kor i grupp. Jag gick längs en hage och en ko blev kinkig och började jaga efter mig. Jag kände mig relativt trygg eftersom det var ett stängsel mellan oss. Dagen därpå däremot, i revinge, finns det stora öppna ängar/hagar utan uppdelande stängsel som separerar vägarna från korna. Typ som ett stort ko-paradis med färister vid grindarna. Jag spatserade givetvis in här och strax innan jag ska lämna det ligger en stor hjord med kor inte alls långt från vägen jag går på. NÅGOT nervös trippar jag försiktigt förbi korna som en efter en reser sig upp och stirrar på mig som om jag vore ett jättestort saftigt grässtrå. Och jag kan inte glömma episoden från dagen innan med den ilskna instängda kon. Tänk om alla dessa skulle börja jaga efter mig. "Snälla stå still, snälla stå still, det är inte långt kvar nu, jag är snäll, snälla stå still."
Imorn ska jag planera en ny liten rutt innan det är dags för fest.
Peace!